Sommarkurser är inte så dumt



Har jag sagt att jag pluggar i sommar? Jovisst, både ledarskap och organisationsteori och praktisk projektledning. Två riktigt intressanta och uppbyggande kurser som jag hoppas ska ja nytta av i framtiden. 

Att studera även på sommaren är inget förstahandsval, jag jobbar hellre, men nu när jag inte hittat något inspirerande sommaruppdrag är det lika bra med lite extra utbildning istället. Något måste en ju sysselsätta sig med för att inte hjärnan ska skrumpna ihop fullständigt. Och även om arbetslivserfarenhet från exempelvis sommarjobb väger tungt i blivande arbetsgivares ögon, kan även erfarenhet från vissa kurser öppna nya dörrar. Dessutom håller jag min akademikerkänsla i trim och kommer vara fit for fight när min "riktiga" utbildning börjar i semptember igen.

Hundra saker jag har lärt mig

Woho! Snart är ett helt år på språkkonsultprogrammet avklarat! Tänk så fort tiden går, jag tyckte precis att jag började. Men nu är jag snart 60 poäng och hundratals erfarenheter rikare.
 
Några saker som jag har lärt mig är att:
  • Svenska språket är rikt och fint, trots var många andra säger. 
  • Man får säga vad man vill och skriva vad man vill, så länge det fungerar. 
  • Språkpoliser har inte fattat grejen med språkutveckling. 
  • Svenska är ett av världens mest beskrivna språk. Vi har till exempel Svenska Akademiens grammatik (SAG), Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svenskt språkbruk, Svenska skrivregler och många andra böcker som beskriver svenskan.
  • Det viktigaste med en text är att den är anpassad efter situation och mottagare.
  • Man kan skriva skrytsamt och man kan skriva funktionellt. 
  • Bindestreck (-) är inte samma sak som minustecknet (–).
  • Det lilla ordet "hen" är både funktionellt och oerhört provokativt.
  • Språkkonsulter är i allmänhet mycket kamratliga, till och med gentemot oss studenter. 
  • Som språkkonsult kan man göra både det ena och det andra, och lite till. För att inte tala om ännu mer.
  • Tala är silver, retorik är guld.

Bortkommen men hemhittad

Efter några tuffa veckor i skolan, med både grammatiktenta, litteraturtenta, skrivuppgifter och tal har jag nu fått mig en välbehövlig semester hemma hos min familj i norr. Alla är här: mor, far, syster och bror. Kärnfamiljen. De som jag växt upp med. Det är skönt att vara på den plats där man är som mest rotad. Där man kan vila ut, andas och komma bort från allt vad tunnelbana och stadsluft heter.
 
Nu när solen kikar fram titt som tätt börjar jag dessutom så smått bli människa igen. I vinterns mörker känns det alltid som att jag går i idé, precis som björnarna. Men som snön här i norr börjar även jag att smälta. 
 
Det har blivit dags att ta nya tag, och gå i mål med detta första år på den bästa utbildningen jag hade kunnat välja!

Skriver hemtenta och taggar semester


Efter en heldag på skolan har jag uppnått mina fem timmar som jag lägger varje vardag på kurserna i språkkonsultprogrammet. Nu väntar ytterligare två timmar av tentaskrivande. Just det, jag har glömt berätta att jag skriver hemtenta i litteraturvetenskap denna vecka. Det är lite stressigt eftersom jag har mycket i alla kurser just nu. Men än så länge ligger jag i fas med min tidsplan, så det ska nog lösa sig. När alla tre kurserna är avtentade och klara får jag i alla fall åka på en välbehövt semestervecka till familjen i norr. Det ser jag fram emot! 

Om det känns för bra för att vara sant

... så är det antagligen det.
 
Jag insåg just att jag ska börja skriva hemtenta på tisdag. 
 
Hejdå helgen.

Det blir mycket kaffe

Jag har märkt att mina senaste blogginlägg mest handlat om huruvuda det är vår än eller inte. Kanske är det, i kombination med att det inte kommit särskilt många inlägg från mig de senaste månaderna, ett tecken på att jag varit inne i någon sorts vinterdvala.
 
Kanske stämmer det till viss del. Utan sol försvinner en del av energin och jag har inte orkat lika mycket som jag brukar. Det kanske också beror på att jag den här terminen studerar 50 procent mer än höstterminen. Förutom språkkonsultprogrammet läser jag också litteraturvetenskap, vilket gör att jag uppnår den stadiga siffran av 150 procents studier. Hinner jag med allt? Ja, det tror jag att jag gör. Men det blir mycket kaffe.
 
Förra terminen jobbade jag dock nästan 40 procent. Men det var enklare på många sätt. Dels eftersom jag kom bort från plugget och gjorde något helt annat, dels för att jag hade bättre överblick på vad jag skulle plugga. Numera måste jag vara mycket mer diciplinerad under tiden jag pluggar och ha en bra struktur.
 
Med alla dessa böcker och uppgifter blir det mycket att hålla i huvudet, och jag hinner inte blogga lika mycket som jag skulle vilja. Det handlar såklart om prioriteringar. Men kommentera gärna eller skriv till mig vad ni vill veta mer om, så ska jag göra mitt bästa för att blogga om sådant ni vill läsa.

Det bästa med att vara student

... är flexibiliteten. När man är student flyter dagarna ihop på ett annat sätt än när man jobbar, och en lördag är en lika bra pluggdag som vilken annan dag som helst. För mig är det snarare humöret än veckodagarna som styr hur intensivt jag studerar. Om jag känner för att slappa en tisdag, så gör jag det. No hard feelings. Jag passar på att lyssna på min kropp och utformar dagarna som jag vill, för innan jag vet ordet av har jag ett jobb som hindrar mig från just det.
 
Humöret är på topp idag, och jag ska iväg mot stan för att plugga, trots att det är lördag och solen skiner.
 

Solen lyser med sin frånvaro

Den senaste 1 1/2 månadens förkylning har inte velat ge med sig. Det påverkar hela min vardag har jag märkt. Och det är väl kanske inte så konstigt att jag känner mig tröttare när jag hostar efter minsta ansträngning. Jag vågar inte riktigt ta ut svängarna och köra på som jag brukar. Riktigt trist är vad det är. Just nu längtar jag bara efter sol och värme så att förkylningen kan ge sig av. 
 
Min blogguppdatering har även den blivit lidande, och det känns som att jag inte längre har något intressant att skriva. Som att varje ord kräver en enorm kraftansträngning för att komma ut. Men jag ser fram emot våren i Stockholm och att få gå långa promenader med kameran runt halsen och ett skrivblock i handen. Få inspiration som bara våren kan ge mig.

När du jobbar som språkkonsult

Om ni som jag gillar roliga gifar och dessutom är språkkonsult, blivande språkkonsult eller allmänt intresserad av språkkonsulter, då måste du kolla in whenyouworkasasprakkonsult! Den innehåller över hundra svengelska roligheter om hur det är att jobba som språkkonsult. Det kan nog vara det mest geniala jag har sett. Men jag vill utfärda en varning för interna skämt, så låt dig inte nedslås om du inte fattar  du är okej ändå. 

Vill hellre jobba med språkvård

Äntligen har jag börjat kunna ta små promenader och igår var jag faktiskt på gymmet! Det blev ett väldigt lugnt pass med några minuters cykling och lite styrketräning. Efteråt var jag fylld av ny energi och trots att kroppen fortfarande inte är på topp efter förkylning och knäinflammation så kändes det bra att komma iväg och röra på sig. 
 
Efter mitt ihärdiga tränande förra året har jag verkligen börjat tycka om träning. Det gör så stor skillnad i hur man mår, både fysiskt och psykiskt. Jag märker hur jag är piggare, starkare, gladare och har bättre självförtroende eftersom jag lär känna min kropp; hur det är att leva i den och hur den ser ut. Jag hoppas att jag alltid kommer att kunna och vilja träna. Det är som balsam för själen!
 
I övrigt är jag i full färd med att söka jobb till sommaren. Det är nästan det enda jag tänker på, och nu går jag all in på att hitta något som inte har med vård och omsorg att göra. Som min syster sa: "Du verkar ha lite svårt att få foten ur den branschen". Ja, det kan man väl säga. Hur jag än bär mig åt hamnar jag där till slut. Men det är väl så när det är den enda bransch jag har erfarenhet inom. Nu hoppas jag dock att mina kunskaper i svenska ska kunna leda mig till något annat. Men kanske är det för mycket att hoppas på även denna sommar. Nåja, försöka kan man ju i alla fall.

En bättre fortsättning önskas

Det verkar som att bloggen gått på sparlåga ett tag. Men det kan inte hjälpas, jag är inne i en period av väldigt låg energi. Kanske beror det på vädret, min månadslånga förkylning, eller det faktum att jag inte kunnat träna överhuvudtaget på snart fyra månader på grund av en knäinflammation. Idag fick jag nackspärr till råga på allt - den välkomnade mig när jag vaknade imorse. Suck.
 
Men snart ska det bli ändring! Imorgon ska jag till sjukgymnasten och få ett träningsprogram, plus att jag nästa vecka tar itu med allmän träning också. Jag har nämligen bokat in ett pass med en personlig tränare på SATS. Jag fick tre tillfällen gratis när jag blev medlem, det måste man ju utnyttja. Bara dagarna blir ljusare och nätterna kortare också, så kommer våren att gå som på räls.
 
Vi hörs!

Svåra beslut

Idag redigerar jag en beslutsmall på begäran av lärarna. Svårt. Intressant. Roligt? 
 
Jag kan i alla fall konstatera att det inte är så enkelt att ändra en text om ett ämne man inte kan något om. Hur ska jag kunna tydliggöra sådant som jag knappt förstår själv? Puh, det är slitsamt att vara språkkonsult, inte som en dag i parken direkt. 
 
Men det kanske blev lite bättre i slutändan i alla fall, under förutsättning att jag inte missförstått hela uppdraget.

Språkspalt: Klarspråk och lättläst

Klarspråk och lättläst - Är det samma sak?

Det finns begrepp inom språkvården som kan vara svåra att definiera och ibland ger upphov till förvirring. Två sådana begrepp är klarspråk och lättläst. Betyder de samma sak, eller finns det skillnader?

 

Många tror att klarspråk och lättlästa texter är samma sak. Det är inte konstigt, eftersom det i båda fallen handlar om texter som är förenklade i syfte att kunna förstås av så många som möjligt. Ur den synvinkeln liknar begreppen varandra, eftersom de strävar mot samma mål. Men sättet de gör det på är olika, och det kan finnas en mening med att skilja dem åt. Låt oss titta lite närmare på begreppen för att se på vilket sätt de avviker från varandra.

 

En text som är skriven på klarspråk riktar sig till alla som behöver kunna ta till sig den information som texten ska förmedla. Här handlar det ofta om att skriva myndighetstexter på en mer vardaglig svenska, som alla medborgare kan förstå utan att vara experter på ämnet. Det är därför viktigt att texten ska vara så vårdad, enkel och begriplig som möjligt. Skribenten gör klokt i att byta ut byråkratiska och ålderdomliga ord mot mer vardagliga och förklara sådant som inte är fullkomligt självklart för mottagaren. Det är också bra att ta hänsyn till de tänka läsarnas perspektiv och förkunskaper, och gärna använda du-tilltal för att skapa närhet mellan avsändare och mottagare.

 

När man talar om lättlästa texter är mottagargruppen en aning mer definierad, trots att den innefattar många olika typer av människor. De vänder sig till personer som av olika anledningar har svårigheter att läsa, är nybörjare på svenska eller har brister i ordförråd och erfarenheter. Dessa grupper har sämre förutsättningar än majoriteten av befolkningen att ta till sig information i en ”vanlig” text, och kan behöva lite mer hjälp på traven. I en lättläst text är bindeord och tydliga orsakssamband viktiga (t.ex. därför, eftersom, på grund av) och skribenten bör skriva med ökad talspråklighet samt undvika eller förklara facktermer i den mån det är möjligt.

 

Man skulle kunna säga att klarspråk behövs för alla som ska ta del av en text, och att lättläst text är att förenkla ytterligare så att den passar även de som behöver extra stöd i läsningen. Men man kan förstås fråga sig varför det inte räcker med att bara skriva texter som är lättlästa. Ett svar är att i en lättläst text kan detaljerad information gå förlorad eftersom texten blir för lång om det finns mycket som måste förklaras. Den kan också hindra läsrytmen hos en person med normala läskunskaper och en för enkel text kanske inte alla tar på allvar. De olika sätten att förenkla texter kompletterar alltså varandra och tillsammans fångar de förhoppningsvis in majoriteten av läsarna, så att alla kan läsa och förstå!

 

Elin Westerberg

Studietips: Effektivisera din inlärning

Det är kul att lära sig nya saker. Men ibland, typ när man börjar en ny kurs på universitetet, kan det bli väldigt mycket nytt att hålla reda på. Därför har jag ett studietips:

för anteckningar under tiden du läser kurslitteraturen.

 

Notera speciellt termer och begrepp som är nya för dig och som du tror kommer dyka upp längre fram i texten. Du kan med fördel skapa en ordlista där du kortfattat beskriver de nya orden. Då får du inte bara en ordlista att titta på när du har glömt vad som egentligen menades med till exempel "spatium", utan lär dig också bättre på en gång eftersom du måste kunna sammanfatta uttrycket. Visserligen tar det lite längre tid att läsa eftersom du måste stanna upp och anteckna, men jag lovar dig att den korta tankeprocessen effektiviserar din inlärning och gör att du måste plugga mindre inför tentan - så att du får igen tiden senare!

 

Här är ett exempel på en ordlista jag skrev idag när jag läste ett kapitel om lexikologi.


Ordlista

spatium = mellanrum mellan två ord

lemma = grundformen som representant för ordet (hus och huset är då att betrakta som samma ord)

homonymi = två ord som råkat sammanfalla i sin yttre form

polysemi = ett ord med två eller flera betydelser, som har besläktat ursprung; det går s.a.s. att finna en förbindelselänk mellan dem

semantik = läran om ords betydelse

cirkeldefinitioner = när ord beskriver varandra (i ordböcker t.ex. dyster ’sorgsen, ledsen’, sorgsen ’dyster, ledsen’, ledsen ’sorgsen, dyster’)

extension/betydelseomfång = hur preciserat ett ord är, om det syftar på något specifikt eller ett vidare begrepp

intension/betydelsedjup = syftar på informationsmängd. T.ex. har kungspudel större intension än hund, omvänt har hund större extension än kungspudel

referens/referent = när man syftar på något speciellt resp. det åsyftade

prototyp = ’idealbild’, yttre kännetecken, kärnbetydelse, minsta gemensamma nämnaren

hyperonym = ett ord med större extension i förhållande till ett annat (fordon är hyperonym till cykel) i förhförhållande till ett annatän bara i sagornas värld. Då skulle även

hyponym = ett ord med mindre extention i förhållande till ett annat (flod är hyponym till vattendrag)

metonymi = när det finns samband mellan två ord, men ingen likhet

gradmotsats = t.ex. ung – gammal

artmotsats = t.ex. gift – ogift

konverser = t.ex. köpa – sälja (A köper av B = B säljer till A)

vaghet = en term för svårigheten att definiera ett ords betydelseomfång (t.ex. när blir dungen en skog, pallen en stol?)

etymologi = läran om härledning av ord och deras betydelse

Krönika: Adoption - inte till för alla

Ibland händer det att jag lyckas klämma ur mig en krönika, till exempel den på webbmagasinet Intens. Här är en annan, som jag skrev under en skrivkurs på språkkonsultprogrammet i höstas. Den är tyvärr lite utdaterad men handlar om det adoptionsstopp Ryssland utfärdade mot Sverige i början av oktober. Tänkte att ni kanske ville läsa.

  

Adoption - inte till för alla

Jag har en familj. En mamma, en pappa och två syskon på det. Familjen är en självklarhet för mig, men något som inte är till för alla. Otaliga är de barn som är utan föräldrar och de par som på naturlig väg inte kan skaffa barn. Som tur är finns det sätt att lösa problemet och föra dessa personer samman. Nämligen möjligheten att adoptera.Men när inte ens detta alternativ finns tillgängligt för de som verkligen behöver det, vilket samhälle går vi mot då?

 

Förra veckan kom Rysslands omskakande besked att inga svenska par längre får adoptera ryska barn. Anledningen till förbudet sägs vara att Sverige tillåter enkönade äktenskap, och att Ryssland inte vill adoptera barn till homosexuella par. Därför stoppas alltså alla adoptioner och även heterosexuella par drabbas. Det är som att sluta tillverka knivar för att de skulle kunna hamna i ”fel” händer.

 

Det har blivit en fråga om människosyn, och jag trodde ärligt talat att världen hade kommit en längre bit på vägen. När man diskriminerar människor på grund av deras sexuella läggning, då är det lika illa som att diskriminera personer med annat ursprung, kön eller religion. Att Ryssland verkar ha en fientlig inställning till vissa grupper av människor är inte annat än skrämmande. Vad kommer de förbjuda härnäst?

 

Mina tankar går till Mathias och Tea, ett av de par som redan besökt två barn i Ryssland, kommit med presenter och löften om att bli en riktig familj. Men i och med beskedet tog deras liv en vändning. Föräldrarnas förhoppningar krossades, men framför allt barnens. De är kvar på barnhemmen, fullt medvetna om att deras nya föräldrar inte får hämta hem dem, åtminstone inte inom en snar framtid.

 

När personer med högre makt ställer sig i vägen för människors lycka har det gått över styr. Vladimir Putin verkar tro att han kan avgöra vilka som är bra föräldrar och inte, och om man är ett par av samma kön är man tydligen redan på förhand dömda att misslyckas. Men vår värld är redan upp och ner, och det finns många som inte skulle passa som förälder men är det ändå. Dessutom finns det betydligt värre problem att handskas med än att homosexuella par får bli föräldrar. Och om valet står mellan att ha två pappor och att inte ha någon alls, vilket alternativ är då det mest mänskliga?

Elin Westerberg

Här skriver jag om författarskap, språk, litteratur och livet som studerande på Stockholms universitet. Jag går andra terminen på språkkonsult-programmet och har siktet inställt på att jobba med det svenska språket, en av mina största passioner. Följ mig på min resa och låt dig inspireras av en vilja att komma framåt, hinder som utmanar och drömmar som förverkligas!

RSS 2.0